Redan på 1200-talet fanns det bestämmelser i de svenska landskapslagarna som krävde att bönderna höll sig med olika hjälpmedel såsom lapptyg, vargnät och varggård för att fånga varg. Torpare och bönder var också ofta tvingade att delta i så kallade "vargskall", där stora drevkedjor, med som mest flera tusen personer, gick genom skogarna i jakt på varg. Den som uteblev fick böta. 1647 infördes skottpengar på varg. Trots det fanns det under 1700-talet antagligen ännu flera tusen vargar i Sverige. Men i och med att bönderna fick lagstadgad jakttid 1789, och därmed rätt att jaga älg, hjort, vildsvin och rådjur på sina egna marker, så minskade vargens viktigaste bytesdjur kraftigt. På 1840-talet fanns rådjuret till exempel till slut bara kvar på några enstaka gods i Skåne, och älgen hade blivit en stor sällsynthet i hela landet.

Detta innebar att vargen fick det allt svårare att försörja sig på viltkött. Eftersom människan samtidigt började ha mer och mer boskap skogen, började vargen intressera sig mer för tamdjuren än tidigare.

Skriv under SRFs upprop: Nej till licensjakt på varg!

Den 2 januari 2010 går startskottet för den första mer omfattande vargjakten i Sverige sedan i början av förra seklet. Mer än 12 000 vargjägare har registrerat sig för att skjuta 27 vargar i de fem länen Dalarna, Värmland, Gävleborg, Örebro och Västra Götalands län. Inte sedan 1920-talet har vargjakt i denna omfattning bedrivits i Sverige. Mer än 10 % av Sveriges vargstam ska skjutas bort, trots att det inte finns mer än 230-250 vargar. Jakten saknar vetenskaplig grund och strider mot EUs naturvårdslagstiftning. Gör din röst hörd, skriv på listan via länken nedan. Den kommer att skickas till Miljöminister Andreas Carlgren och till politikerna i Miljö- och Jordbruksutskottet. Tack vare det stora antalet underskrifter blev listan långsam att ladda och nu finns en ny lista som är fortsättningen på den första listan. Tack till alla för allt stöd! DU SOM SKRIVIT PÅ DEN FÖRSTA LISTAN behöver inte skriva på igen, din underskrift är sparad. Den första listan nås via följande adress: http://upprop.nu/FQBS Den nya, aktuella listan nås via länken nedan.

http://upprop.nu/odgq

Läs boken " Att stänga det öppna samhället  är skriven av Anders R Ohlsson.

Handlar om :

Den lagrådsremiss som Försvarsdepartementet  skickat ut ger en hyggligt god bild av hur den reviderade FRA-lagen kommer att te sig. I och med Lagrådets godkännande kan Sten Tolgfors nu fortsätta hävda att Alliansens överenskommelse från i höstas har respekterats. Vid en närmare läsning tvingas man dock konstatera att de nya förslagen tvärtom bryter mot uppgörelsen på flera avgörande punkter. Ur ett demokrati- och integritetsperspektiv är den nya lagen i själva verket inte nämnvärt bättre än den gamla.

• Begränsningen av FRA:s tillgång till trafik är i praktiken helt otillräcklig (detta kommer vi att skriva om i en separat artikel). Någon begränsning av statens tillgång till trafiken görs över huvud taget inte. Det rör sig fortfarande om en lagstiftning som bygger på massavlyssning som metod, vilket direkt bryter mot vad Alliansens FRA-kritiker sagt sig vilja uppnå  med överenskommelsen.
• FRA:s breda insamling av så kallad trafikdata (enskildas kommunikationsmönster på nätet) kan fortgå obehindrad. Att trafikdata får sparas i högst ett år är en välkommen men långtifrån tillräcklig inskränkning. Som Mark Klamberg noterar har remissvarens kritik på denna punkt inte ens berörts i lagrådsremissen.
• Tillståndsgivningen, genom den föreslagna Försvarsunderrättelsedomstolen, lever inte upp till de krav på oberoende och rättssäkerhet som beteckningen "domstol" indikerar. Vi hänvisar här till kritiken från ett flertal tunga remissinstanser (se till exempel Justitiekanslern, Advokatsamfundet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Kammarrätten i Stockholm, Stockholms universitet), och noterar att även Lagrådet ifrågasätter om det tillståndsgivande organet "förtjänar att betecknas som domstol". När de kritiska rösterna inom Alliansen krävde tillståndsprövning i domstol var det knappast en domstol bara till namnet de hade i åtanke.
• Inhemsk trafik kommer fortfarande att avlyssnas. Att förstöra inhemsk trafik när den väl identifierats som sådan, efter att avlyssningen är ett faktum, är ett rent spel för gallerierna, något som inte räddar vare sig källskyddet eller meddelarfriheten.
• Det är fortfarande fallet att enskilda kommer att drabbas av godtycklig avlyssning. De rättsmedel som görs tillgängliga för individen i efterhand är, som många remissinstanser konstaterar, i praktiken av mycket begränsat värde – alldeles bortsett från att de principiellt inte kan uppväga de kränkningar som kommer att ske.
• Det framgår av lagrådsremissen att begränsningen av uppdragsgivande myndigheter (till regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten) med största sannolikhet kommer att successivt urholkas. Man skriver att det finns "starka skäl att på nytt överväga hur [andra myndigheters underrättelsebehov] ska kunna tillgodoses" och att detta måste "skyndsamt ses över". Dessa formuleringar ger en vink om hur långt, eller snarare kort, Försvarsdepartementets respekt för FRA-uppgörelsen egentligen sträcker sig.

Det grundläggande och helt avgörande problemet med FRA-lagen är, som vi många gånger har konstaterat, att den ger staten bred tillgång till medborgarnas privata kommunikation. Detta är och förblir oacceptabelt – grundlagens skydd för förtroliga meddelanden måste gälla även på nätet. Eftersom det nya förslaget i praktiken inte gör något åt saken blir slutsatsen att FRA-lagen 2.0 inte är mer godtagbar ur ett demokratiskt perspektiv än den ursprungliga lagen.

Detta innebär i sin tur att regeringen har försuttit sin chans att åtgärda lagens brister i tid till den 1 december 2009, då kablarna till FRA är inkopplade. Ansvaret vilar därför tungt på riksdagen att tillstyrka den motion om att riva upp lagen.

Att stänga det öppna samhället, utkom 1 december 2008

Det är så staten sluter sig. Det är en mycket oroande utveckling. Vinsterna med en vidsträckt offentlighetsprincip är stora. Medborgarna ska ju för det första kunna få tillgång till ny kunskap och för det andra skapas en press på rättsäkerhet och effektivitet om myndigheterna vet att de kan granskas utifrån. De styrda ska kunna se vad de styrande gör – i alla fall för det mesta. Det är ett minimikrav på att leva i en demokrati.

Anders R är en knivskarp analytiker och har i frågor om PUL, yttrandefrihet, tryckfrihet. Hans kortfattade granskning och väl avvägda motiveringar kommer att bli en värdefull referenspunkt under lång tid framöver.

Stjärnor och familj hyllade  Michael Jackson vid gala

På amerikanska galan BET Awards, som fokuserar på afro-amerikanska insatser inom film, musik och sport, låg fokus på Michael Jackson. Hyllningarna avlöste varandra när stjärnorna äntrade scenen. Flera framförde också kritik mot medierapporteringen kring popkungens död  som de menade var fyllda av anklagelser om övergrepp på barn och bisarrt beteende.