Misshandel

Var 16:e dag i snitt dödas en kvinna i Sverige av sin partner och/eller sin ex.partner. De flesta kvinnomisshandelstillfällen sker inom hemmets väggar, se statistik. I Sverige polisanmäls c.a 20.000 fall av kvinnomisshandel, varav c.a 2.000 leder till fällande domar. Att så pass få fall går till domstol beror snarare på att polisens resurser inte räcker till än att som en del s.k mansgrupper påstår att det är falska anmälningar. Mörkertalet är enormt stort. Kriminologen Leif G W Persson har uppskattat att det förekommer c.a 300.000 kvinnomisshandel per år i Sverige.

Många s.k mansgrupper talar om mansmisshandel och om att det skulle vara mycket vanligt förekommande. Vad som avses med begreppet mansmisshandel framgår inte riktigt klart, tyvärr. Det finns inget myntat begrepp "mansmisshandel mot män utförda av kvinnor" i statistiken och det torde styrka att det inte är så vanligt förekommande - med reservation om att det visst kan förekomma i enstaka fall.

I Canada* har en stor undersökning om kvinnomisshandel gjorts där 12.000 slumpvis utvalda kvinnor över 18 år utfrågades. 25% av dessa kvinnor hade blivit misshandlade av sin nuvarande eller tidigare partner. Än mer skrämmande var att 8% av dessa kvinnor blivit utsatta för våld mer än 10 gånger.

Varför går hon inte?

Den frågan ställs av många som inte är insatta i problematiken. Flertalet går givetvis vid första slaget men många stannar hos sin misshandlande partner pga "barnens skull", ekonomiska skäl, kvinnan är totalt kuvad, fråntagen sin identitet och styrka och/eller rädslan att bli dödad om hon lämnar sin misshandlare. Detta kan tyckas vara svårt att förstå för en del, men tyvärr så är detta ett faktum.

Nyanserna är grå-vita. Ett till synes kärleksfullt förhållande kan gradvis övergå till att mannen vill ha makt och kontroll över kvinnan. Mannen vill i de flesta fall isolera kvinnan och lider ofta av svartsjuka gentemot allt och alla. En svag man slår och njuter av makten. Ofta är han djupt ångerfull efter misshandeln. Men oftast är det vanligaste försvaret att kvinnan provocerat fram våldet. *sic!*

Barnen far illa

En dansk* undersökning som omfattade 400 barn från misshandelshem visar att barnen far illa, mycket illa av att modern misshandlas. 85% av dem hade varit i samma rum där misshandeln begåtts och ytterligare 13% hade varit i ett rum bredvid/hört misshandeln. Mer än vart tredje barn hade varit närvarande när mamman hotats till livet.

Många barn får svåra skuldkänslor och tror att de är medskyldiga till föräldrarnas bråk. Pojkarna kan börja identifiera sig med pappan som slår samt flickorna kan ta efter mammornas sätt att *förneka* våldet. Ett farligt socialt arv. Ett barns rätt är att slippa dylikt! Se mer under avsnittet Barnens rätt. *Källa: Sista slaget - Margreth Eklund-Moroney

Barnens rätt

Barnens rätt är att vi kvinnor måste släppa revirtänkandet och inte själva cementera gamla fördomar om att männen inte kan och inte vill ta sitt ansvar när det gäller barnen. Det är barnens rätt att pappan tar sitt ansvar redan från start och inte först när separationen är ett faktum. Den pappa som tagit sitt ansvar redan från början har byggt upp en relation till sitt/sina barn som är varaktig och mäktig att överbrygga en hel del. Att ta ansvar innebär exempelvis att ta ut sin pappaledighet - vilket tyvärr knappt 10% gör - det är redan i spädbarnstiden de viktiga banden knyts. Att ta ansvar innebär att pappa och mamma delar lika på allt hushållsarbete och barnens skötsel i möjligaste mån, redan från start.

Barnens rätt är att slippa utsättas för umgängessabotage. Det nämns ofta i debatten att det är kvinnan som sysslar med dito utan att detta ens är undersökt och dokumenterat. När det förekommer så bör kanske orsaken redas ut? Ett barn har rätt att slippa se sin mor släpas i håret in i köket och med tvång uppmanas skriva på gemensam vårdnad. Ett barn har rätt att få sova i lugn och ro utan att väckas av grälande föräldrar. Ett barn har rätt att slippa se misshandel inom hemmets väggar.

Ett barn har rätt att inte bli sviken. En annan form av umgängessabotage är det när umgängesföräldern har lovat att de exempelvis ska gå på ett zoo-besök men löftet infrias ej. Ett barn har rätt att ha samma standard som sina vänner, att neka att betala underhåll är inte att bejaka barnets rätt samt även det en form av umgängessabotage. Det är barnens rätt att inte bli förskjuten när den andra förälderna skaffar ny partner, ny familj och nya barn.

Ett barn har rätt att växa upp i ett tryggt och harmoniskt hem, oavsett om det är med mamma och pappa eller enbart en av dito. Ett barn har rätt att tillbringa julen så som det alltid gjort, utan att den förfördelade parten ska låta barnen drabbas av sin ilska över att julen enligt domstol är dedikerad storhelg och inte räknas som varannan-vecka vistelse. Det skulle kunna bli en lång, lång lista här men jag tror att de flesta förstår vad jag menar. Håll barnen utanför vuxenkonflikterna. Det mår barnen bäst av. Det är barnens rätt. Man äger inte sitt barn. Det är en gåva som måste förvaltas väl. Barnens rätt är inte alltid synonymt med föräldrarnas rätt.

Tänkvärt citat"

Empati och ickevåld hjälper oss att förstå

fiendens synpunkter och höra hans frågor.

Lära känna hans värderingar av oss själva.

Ty ur hans synvinkel kan vi faktiskt se

vårt eget tillstånds svagheter.

Är vi mogna för det kan vi lära och växa

och ha behållning av kunskapen hos de bröder

som kallas våra motståndare."

av M L King Alberta 1963