Britt-Marie's profileBritt-Maries SpacePhotosBlogListsMore  |  Tools Help |
|
|
June 30 Michael JacksonStjärnor och familj hyllade Michael Jackson vid gala På amerikanska galan BET Awards, som fokuserar på afro-amerikanska insatser inom film, musik och sport, låg fokus på Michael Jackson. Hyllningarna avlöste varandra när stjärnorna äntrade scenen. Flera framförde också kritik mot medierapporteringen kring popkungens död som de menade var fyllda av anklagelser om övergrepp på barn och bisarrt beteende. Han är en av våra hjältar, och vi afroamerikaner låter dem inte klå upp honom, sade rapartisten Sean "Diddy" Combs, enligt AFP. Combs menade att den avlidne popstjärnan är en av orsakerna till att Barack Obama nu är president. Michael startade förändringen i världen om hur afroamerikanerna uppfattas. Delar av Michael Jacksons familj var på plats, bland andra systern Janet Jackson, som gjorde sitt första framträdande efter broderns hastiga död-
För er är Michael en ikon. För oss är Michael familj och han kommer att leva för evigt i våra hjärtan, sade hon.
Michael Jackson vid en av repetionerna i LA några dagar innan hans död May 28 VargenVARGEN
Vargen är ett mycket intelligent djur och en duktigt samarbetande jägare, som i alla tider väckt beundran, avundsjuka, respekt och fruktan hos människan. I stort sett alla nordliga folkslag har haft en stark kulturell relation med vargen. Ett djur man såg upp till som jägare med respekt och lite skräckblandad vördnad. Många folk har haft vargen som ett viktigt totem-, sago- och symboldjur, till exempel i Ryssland, Rumänien, i Finland och hos en rad nordliga urbefolkningar som samer, nenetser, tjuktjer, dolganer och flera eskimå- och indianfolk.
Men så snart människan började hålla tamdjur blev vargen en svår konkurrent om maten. Det är då bilden växer fram av vargen som hotfull dråpare och djävulens högra hand. Efter den senaste istiden i scandinavien vandrade vargen in söderifrån, ungefär samtidigt med vildrenen och älgen. Den har alltsedan dess varit en naturlig del av den skandinaviska naturen, och därmed också en del i skandinavernas kulturhistoria. Över 100 ortsnamn i Sverige, och ett stort antal namn på naturområden, platser, sjöar och myrar innehåller ordet varg eller ulv. I århundraden har människor i Skandinavien efter hand gjort vad man kunnat för att begränsa vargens livsutrymme. Vad har vi människor för rätt till att stifta lagar för avveckla vargen i Sverige, den tillhör naturen och kulturen i Sverige lika mycket som vi människor har rätt att leva och bo här. Allt annat är egoism. Det är bara att acceptera att vargen är en naturlig del av livet och förhålla sig därefter.
Acceptera att Vargen är ett Rovdjur DEN NYA LAGEN HOTAR VARGEN
Den svenska naturen är inte längre bara hotad, den är under avveckling. Orsaken heter egoism och självgodhet. Egoism är, att inte kunna acceptera att rovdjur behöver äta jaktbart vilt, för att överleva. Självgodhet är, när personer som saknar kunskap om naturens ekosystem, fattar beslut med konsekvenser, som inte kan överblickas.
Den nya lagen om rätten att skjuta rovdjur tar varken hänsyn till fridlysta djur eller rättskänsla. Den nya lagen ger vem som helst rätt att skjuta en varg om den hotar en hund. Observera att det inte behöver vara jägarens hund, bara en hund vilken som helst ! Det räcker alltså med att jägaren, tyckte sig se en hund, i närheten av vargen. Den ger i praktiken möjlighet till personer med rymliga samveten att riskfritt skjuta av den mycket lilla vargstam, som vårt stora land rymmer. Det finns numera inga tvivel om att, det finns ett flertal sådana personer.
Redan den gamla skrivningen av lagen var helt otillfredställande bl.a därför att den i praktiken inte hade den åsyftade effekten, att skydda hunden. I de fall som lagen åberopats, har hundarna sprungit mot sin ägare för att få skydd. När vargen varit så nära ägaren att han kunnat skjuta, har alltså hunden varit mindre än två sekunder från säkerheten och avståndet till vargen stort nog för att kunna skjuta utan att riskera att träffa hunden. Det är uppenbart att för våra politiker är opinionssiffror, viktigare än både rättskänsla och miljö. skrivet av Olov Trosten, medlem av rovdjursförening, hämtat från aftonbladet
May 27 Plågerí av GrisarPLÅGERI AV GRISAR
Jag förstår inte hur många bilder av beskrivningar av plågeri av olika djur det ska behövas för folk ska sluta med djurplågeri. Man blir verkligen illa berörd av hur man behandlar dessa grisar. Läs och titta på videon nedan på grisar från vårt grannland Danmark.
I början av veckan rapporterar Sveriges Radio Ekot om den fruktansvärda hanteringen av grisar i den danska köttindustrin, världens största exportör av griskött. Där får så gott som alla grisar sina svansar avklippta utan bedövning, och var fjärde sugga lever hela sitt liv, föder och diar sina ungar instängd i en bur så liten att hon inte ens kan vända sig om. Det här är inte tillåtet i Sverige. Å andra sidan har Danmark förbjudit kastrering utan bedövning på smågrisar, vilket fortfarande är tillåtet här och drabbar 4000 svenska grisar varje dag. Danmark har inte heller lika långa slakttransporter och inte lika hög dödlighet under transporter som Sverige. Jordbruksverket försvarade under onsdagen den svenska lagstiftningen för grisar i ett pressmeddelande. Tyvärr stämmer inte bilden av att svenska grisar har ett bra liv tack vare lagstiftningen. Sveriges Radio rapporterade för bara några månader sedan att var fjärde svensk grisgård bryter mot djurskyddslagen på olika sätt, bland annat att suggor står fixerade. De flesta grisar har alldeles för lite halm, de drabbas av magsår och luftvägsinflammationer, och var tredje sugga har smärtsamma liggsår, så kallade bogsår, under digivningen.
Sjukdomar och skador finns inte bara hos danska grisar. I Sverige får var femte slaktgris anmärkning och hälsan hos ekogrisar är inte bättre. Precis som i Danmark rapporteras skador av exempelvis lunginflammation och bölder. Är det inte anmärkningsärt att de stora svenska livsmedelskedjorna Ica, Coop eller Axfood inte kommer att ändra sina inköp av danskt griskött. February 20 DjurplågeriRädda vårt vackra LO-Djur och förbjud jakten.Djurplågeri tillåtet – för att hålla jägare på gott
humör
Nu inleds lodjursjakten, programmerad av Naturvårdsverket: en ren trofé- och nöjesavskjutning, av vissa kallad ”jaktlig resurs”. Jägaren får ut ett avflått skinn plus ”nöjet” att döda ett vackert, skyggt djur som inte gör någon förnär. Cirka 1 500 lokatter finns i dag i hela Sverige. De har minskat något i antal på senare år. ”Lokatterna är för många, de svälter och de gör slut på rådjuren.” Jägarkollektivet anser att de tre skälen motiverar dödande av de fridlysta lodjuren och reducering av antalet djur. I Uppsala län finns kanske, högt räknat, 70–80 lodjur. De gör ingen nämnvärd skada på tamdjur, man kan inte ens ta fram statistik på sådant.
Alla legalt dödade lodjur ska obduceras på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Inga tecken på svält noterades efter jaktsäsongen 2008. Predatorer (rovdjur) gör inte slut på sina bytesdjur. Naturen skapar balans: dåligt med bytesdjur = minskning av predatorernas population. De är kommunicerande kärl. Men människan kan göra slut på djurarter, man kan till och med utrota genom notorisk förföljelse och extremt jakttryck. Naturvårdsverket anser att lojakten är ”konfliktdämpande”. Vem är i konflikt och med vem? Men det värsta: man tillåter fällfångst. Ett lodjur i fälla kämpar för sin frihet, med klor och käkar. Vild av ångest klöser den och biter, kanske dygnsvis, innan fällsättaren småningom behagar uppenbara sig och befria med döden. Alla fälltagna lokatter från jakttiden 2008 obducerades på SVA med träflis i magen, även med söndertrasade klor, då inte jägarna tagit ”klotroféer”, vilket är tilllåtet.
När spårsnö saknas tillåter Naturvårdsverket fällfångst för att hålla jägarna på gott humör. De skygga lokatterna är nämligen svårjagade. Jaktperioden 2006–2007 sköt fritidsjägarna 100 000 rådjur i Sverige. Men man är missnöjd. Svenska jägareförbundets talesman i rovdjursfrågor, Gunnar Glöersen, har offentligt uttalat att rådjursstekarna hör hemma i jägarfolkets frysboxar. Då har man bekänt färg. All fällfångst av högtstående djur är grovt djurplågeri. Skrivit av Marianne Ekholm, Uppsala
Jag frågar mig hur vi i Sverige kan tillåta detta djurålågeri på vårt enda vilda kattdjur. Vi borde förbjuda all jakt på Lo-djur och istället vara stolta för vårt vackra Lo-djur. Vi borde istället se till så antalet Lo-djur ökas i antal.
February 06 DjurplågeriGäss plockas levande för dun
Söndagen den 1 februari visade TV4:s Kalla Fakta hur miljontals gäss plågas och plockas flera gånger medan de fortfarande lever för att vi ska kunna köpa duntäcken, kuddar och jackor. Stora delar av svenska folket har upprörts av de grymma bilderna från framställningen. Idag erkänner företrädare från dunbranschen att så länge det produceras dun kan de inte garantera att fåglar inte plockas levande. Andra delen av Kalla Faktas avslöjande om den globala dunindustrin sänds söndagen den 8 februari.
Köp inte kuddar, täcken och jackor med dun! Titta ordentligt på varans materialetikett för att se vad produkten innehåller. Qualofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate heter några av de syntetmaterial som kan användas istället.
Plockning av levande fåglar är fruktansvärt djurplågeri. Men även om man tar dunet av ankor som dödats för sitt kött så ska man fundera över hur dessa djur haft det under sin korta livstid.
January 22 IsraelStöd Israel i kriget mot terrororganisationen
Den muslimska terrororganisationen Hamas har sedan åtta år tillbaka trakasserat, terroriserat och fört krig mot staten Israel och dess folk. Måttet blev rågat och Israel slog tillbaka mot Hamas för att få ett slut på deras kontinuerliga och urskiljningslösa raketattacker mot civilbefolkningen.
Alla länder är överens om Hamas natur och det råder ingen tvekan om att Hamas vill förgöra Israel med alla medel. Det står även i Hamas stadgar. Organisationens medlemmar gömmer sig bland civilbefolkningen och använder sitt eget folk som mänskliga sköldar för att sedan föra ett psykologiskt krig mot Israel via media. Det är alltså inte lätt att slå ut en sådan organisation. USA:s nya president OBAMA är för samtal, diplomati och försöker medla i konflikten, har idag kontaktat Palestiniernas president Mahmoud Abbas , Israels premiärminister Ehud Olmert, Egyptens president Hosni Moubarak och Jordaniens kung Abdallah.Enligt Barack Obamas talesman Robert Gibbs skulle Obama aktivt ta tag i frågan om fred i Mellanöstern från början av sin mandatperiod, vilket förklarar samtalen till regionens ledare. Israels regeringskansli bekräftar telefonkontakten med Vita Huset.Landets premiärminister Ehud Olmert förklarade att han hoppas att USA :s, EU :s och Egyptens diplomati för att stoppa smugglingen av vapen till Gaza blir kröns med framgång. Vi är på väg att förankra vapenvilan och fullfölja processen som syftar till en framtida fred mellan Israel och den palestinska myndigheten, sade Olmert. January 12 Israel och GazaremsanDet finns flera sidor i konflikten på GazaremsanDen här israeliska familjen nedan är som måltavlor för raketanfallen från HAMAS, vilket man varit under många år. Det är lika fruktansvärt det som händer dessa människor antingen de bor i Israel eller på Gazaremsan. Mediarapporteringen har varit ganska ensidig och rapporterat i stort sett det som händer de palistinska familjerna på Gazaremsan. Det är lätt att glömma bort allt det lidande terroristorganisationen HAMAS orsakar både psykiskt och fysiskt bland de israeliska familjerna. Genom Media matas man dagligen av det hemska lidande och människoöden i de palestinska familjer på Gazremsan. Det är hemskt det som händer på båda sidor, det går egentligen inte sätta ord på. Här är två familjer som aftonbladet chattat med från båda sidor:
VI ÄR MÅLTAVLOR Den israeliska familjen Jamil chattade med läsarna – direkt från Ashkelon Beverley Jamil, 46, hennes man Reuven, 47, och barnen Noa, 11, och Efrat, 11, bor i Ashkelon – en av de städer i Israel som träffats av flest missiler från Gaza. I går chattade de med Aftonbladets läsare. Anna säger: Hej! Vad gör ni nu under dagarna för upp upprätthålla en vardag under raketanfall och när skolorna är stängda? Familjen Jamil säger: Hej Anna. Inga skolor är öppna och alla vuxna jobbar bara halvdagar just nu. Jag jobbar som reseledare till klockan ett varje dag och sedan håller vi oss hemma och kollar på nyheterna. Varje gång vi hör flyglarmen springer vi till ett skyddsrum vi har i huset och sedan måste vi vänta där i minst fem minuter. per säger: Är ni rädda? Familjen Jamil säger: Ja. Vi är rädda. Vi är levande måltavlor. Vi vet inte var nästa raket ska landa. Deb säger: Kan ni försöka förklara hur raktetattackerna påverkar era liv? Som exempel hur det påverkar er familj känslomässigt, ekonomiskt och socialt. Tack så mycket. Vi är många som tänker på er. Familjen Jamil säger: Tack så mycket att ni tänker på oss. Raketanfallen påverkar oss enormt mycket. Barnen får inte gå i skolan. De har heller inget socialt liv, alla fritidsaktiviteter ligger nere. Vi arbetar bara halvdagar och vi sover dåligt. Man vågar inte somna för tungt, för tänk om man inte vaknar av larmen när flyganfallen kommer? Barnen är rädda, när de duschar måste vi vara i närheten så vi kan hjälpa dem om det kommer ett raketanfall. lina säger: Hej. Hur känns det att leva i ett land i krig? Familjen Jamil säger: Vi anser inte att vi är i krig, vi är under anfall. Raketattackerna mot oss har pågått i många, många år och Israel har rätt att försvara sina invånare. Och vårt svar är inte riktat mot palestinierna, det är riktat mot Hamas. Carina säger: Vad är er personliga åsikt om det som pågår? Tycker ni att det här kriget är rätt sätt för att uppnå fred i området och vad skulle ni vilja gjordes? Fruktar ni för er säkerhet där ni bor, mitt i allt som händer, och hur klarar sig era barn? Familjen Jamil säger: Vi vill inte ha ett krig. Vi vill att Hamas ska stoppas från att smuggla in raketer som de sedan anfaller israeliska städer med. För två timmar sedan träffade en raket ett dagis i Ashdod. Om vi kan stoppa raketerna från Hamas och får palestinierna, inte Hamas, att ta över makten, kan saker bli bättre. Och ja, vi är oroade för vår säkerhet. Alen Pepic säger: Hur mycket pratar israelerna i din stad om händelsen i Gaza? Familjen Jamil säger: Alla talar om det. Det påverkar alla, inte bara i min stad utan i hela landet. Det finns inga andra program på tv än nyheter. Alla andra program är inställda. Jenny säger: Hur känns det att ni får så lite stöd från resten av världen? Inget annat land skulle ju acceptera raketattacker från sina grannar. Familjen Jamil säger: Jenny, du har rätt i att inget annat land skulle acceptera attacker från andra länder. Kan du tänka dig samma situation mellan Sverige och Danmark? Angående stödet från andra länder, ja, det vi får skulle kunna vara ännu sämre, vi kan säga så. notice säger: Varför lämnar ni inte ert hem? Nu riskerar ni ju era liv. Det vore väl säkrare att bo någon annan stans så länge? Familjen Jamil säger: Det här är vårt hem, det är här vi hör hemma. Vi har byggt upp ett hem här. Och vart skulle vi ta vägen? Petter säger: Är ni rädda för era grannländer? Familjen Jamil säger: Egypten är vi inte rädda för, inte heller Jordanien. Syrien: ja. Libanon: ja, den Hizbollahstyrda delen. Anonym säger: Vad säger ni om att så många palestinska barn dör varje dag? De har ju inget med Hamas att göra. Familjen Jamil säger: Det är fruktansvärt och hemskt att så många oskyldiga barn dör. Men Hamas använder dem som mänskliga sköldar. Och inte bara barnen, även oskyldiga män och kvinnor används som sköldar. Moderator säger: Nu kommer den sista frågan. kristina johansson säger: Känner ni att det finns något hopp om vapenvila och finns det en chans att israeler och palestinier kommer att kunna leva sida vid sida? Varför tror ni att världen helt plötsligt reagerar starkt nu, kriget har ju pågått länge? Familjen Jamil säger: Vi tror att vi kan leva sida vid sida. Men vi kan inte få till en vapenvila med Hamas, den kan bara komma till med palestinierna. Och på frågan varför folk reagerar så starkt nu: När man ser skadade kvinnor och barn på nyheterna så berör det människor, det är inte konstigt. Men när människor såras eller dödas i Israel ser man väl det inte på svensk tv? Moderator säger: Chatten är avslutad. Vi tackar familjen Jamil och våra läsare. Familjen Jamil säger: Tack så mycket! skrivet av
Palestinska familjen Abu Nada chattade med Aftonbladets läsare - direkt från Gaza Medan familjen svarade på läsarnas frågor fortsatte bomberna att falla över Gaza. I chatten berättade familjen om den svåra situationen - och om hoppet att det en dag ska bli fred. – Kriget kan sluta genom människans vilja till fred. alle säger: Hej, får ni mat dagligen, eller hur köper ni mat till era barn? Alltså äter ni ingenting ibland eller har ni gömt mat inomhus? October 14 FRA-lagenKommentarer avseende ”FRA-lagen” Med ”FRA-lagen” avses i detta dokument de lagar angående signalspaningsverksamhet som antogs av Sveriges riksdag den 18 juni 2008. September 2008 Inledning Lagstiftningen innebär spaning mot den kommunikation som sker mellan enskilda genom bl.a. e-post, telefon, telefax och sms. Dagens kommunikationsnät är globaliserat, vilket gör att mycket av den kommunikation som sker mellan enskilda kommer att passera Sveriges gränser. Amnestys sammantagna bedömning, som bland annat grundar sig på vad som framkommer nedan, är att FRA-lagen riskerar att leda till kränkningar av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, vilka stadgas i bl.a. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (hädanefter Europakonventionen). Amnesty ser ett flertal problem med lagstiftningen ur ett rättighetsperspektiv. Amnesty anser att lagstiftningen inte innehåller tillräckligt med säkerhetsgarantier för att kunna förebygga missbruk samt skydda berörda människors fri- och rättigheter. Amnesty bedömer att det finns risk att FRA-lagen inte lever upp till artikel 8 respektive 13 i Europakonventionen, vilket kommer att beröras mer ingående nedan. Idag bedrivs spaning mot eterburen elektronisk kommunikation av FRA utan lagstöd. I regeringsformens 2 kap. 6 § stadgas ett krav på lagstöd när det gäller hemlig avlyssning, upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. FRA-lagen medför att den eterburna spaningen lagregleras men samtidigt att spaningen utökas till att omfatta även trådbunden kommunikation. Detta innebär en avsevärd ökning av spaningens omfattning. Enligt en uppgift från FRA går hela 98 procent av trafiken till och från Sverige idag genom tråd (SOU 2003:32 s. 129). Respekten för privatliv och korrespondens I artikel 8 i Europakonventionen stadgas att var och en har rätt till respekt för sitt privatoch familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. I Europadomstolens praxis har slagits fast att kommunikation via e-post, telefon och telefax faller in under rekvisiten ”privatliv” och ”korrespondens” (Klass mot Tyskland,1978, Malone mot Storbritannien, 1985, Khan mot Storbritannien, 2000, Weber och Saravia mot Tyskland, 2006, Liberty m.fl. mot Storbritannien, 2008). Europadomstolen har uttalat att redan själva existensen av en lag som tillåter en systematisk hemlig övervakning av kommunikation utgör ett hot om övervakning mot alla personer som lagen kan komma att tillämpas på. Detta innebär med andra ord att ett intrång sker i både privatliv och korrespondens, alldeles oavsett om någon faktisk avlyssning har skett (Weber och Saravia mot Tyskland, Liberty m.fl. mot Storbritannien).Även lagrådet anser att ett intrång sker redan när staten bereder sig tillgång till trafiken och inte först när ett visst meddelande avskilts för särskild analys. För att en inskränkning av rätten till privatliv och korrespondens ska vara förenlig med konventionen krävs att ingreppet ska vara för det första lagligt, för det andra ägnat atttillgodose något av de i artikeln uppräknade allmänna eller enskilda intressena samt fördet tredje nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.Laglighetskravet upprätthålls strikt i Europadomstolens praxis. Det räcker inte att det finns en normerande föreskrift som reglerar förutsättningarna för när ett rättighetsintrång får ske. Europadomstolen har utöver detta uppställt krav på kvaliteten i utformningen av lagen, bl.a. att den ska vara så tydlig att dess uttolkning – framför allt av inskränkningarna – blir i rimlig mån förutsebar. Lagen som sådan måste ge ett tillräckligt skydd mot godtycke och vara utformad med stor precision. Speciellt när det är fråga om ett tvångsmedel med hemlig och, för den utsatta, av potentiellt skadlig karaktär är det av stor vikt att lagen är tillräckligt klart utformad (Malone motStorbritannien, Kruslin mot Frankrike, 1990) . Lagen måste vara så tydlig attallmänheten har en adekvat uppfattning om under vilka villkor och omständigheter staten kan övervaka dem (Kopp mot Schweiz, 1998).Ordalydelsen i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ändras i och med FRA-lagen från ”yttre militärt hot” till ”yttre hot” (prop. 2006/07:63 s.1). Den nya vidare beskrivningen av hot gör att det blir svårt att förutse vad och vilka som i praktiken kommer att kunna bli föremål för verksamhetens intresse. Syftet med spaningsverksamheten är att utöver spaning som avser bl.a. krig och internationell terrorism kartlägga ”olika typer av försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot,etniska eller religiösa konflikter, stora flykting- eller migrationsrörelser samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer” (prop. 2006/07:63 s.17). Dessasyften är enligt Amnesty knappast tillräckligt precisa för att den enskilde ska kunna förutse vad som ger anledning till övervakning samt vem som kommer att utsättas för denna. Den kommunikation som kan komma att granskas är den kommunikation som passerar Sveriges gränser. Lagrådet har uttalat att det, pga. det globaliserade kommunikationsnätet, snarast beror på slumpen om trafik mellan avsändare och mottagare i Sverige kommer att föras över landets gränser eller inte (prop. 2006/07:63 s 173 f). Att lita till slumpen måste anses tveksamt ur ett konventionsrättsligt perspektiv, vilket styrks av Europadomstolens bedömning i Liberty m.fl. mot Storbritannien.När det gäller hemlig övervakning har Europadomstolen i sin praxis tagit fram minimikrav för vad nationell lagstiftning måste innehålla för att vara så tydlig att den anses kunna undgå att riskera maktmissbruk. Det första kravet innebär att arten av de handlingar som kan ge upphov till övervakning måste framgå av lagen ( Weber och Saravia mot Tyskland).Detta kan exempelvis, som i den aktuella tyska lagen, vara exakt vilka brott som möjliggör övervakning. I FRA-lagen finns inget tydligt stadgande angående arten av de handlingar som kan komma att
övervakas, utan det anges enbart att spaning ska bedrivas till stöd för svensk utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Flera
paralleller kan dras mellan FRA-lagen och den engelska lag det var fråga om i m fl. mot Storbritannien eftersom övervakningssystemen som de båda lagarna avseruppvisar stora likheter. I det senare fallet ansågs tillämpningen av lagen utgöra en kränkning av artikel 8 i Europakonventionen. Domstolen ansåg att lagens vida tillämpningsområde samt de oklara reglerna angående inhämtning, undersökning, spridning, lagring och förstöring av information inte uppfyllde kravet på att lagen ska vara tillräckligt förutsebar. Det andra av Europadomstolens krav på tydlighet är att det i lagen måste finnas en klar definition av vilka kategorier av personer som riskerar att övervakas ( Weber ochSaravia mot Tyskland). Anledningen till att Europadomstolen upprätthåller detta krav äratt människor ska ha en möjlighet att vara medvetna om när och om de riskerar att övervakas. För FRA-lagens del tycks det, som tidigare nämnts, till stor del bero på slumpen huruvida elektronisk kommunikation förs över landets gränser. Det tredje kravet gällande tydlighet i lagstiftningen är att det ska finnas en tidsbegränsning för spaningen. Detta tycks FRA-lagen leva upp till genom sitt krav på sex månaders tillstånd åt gången. Det fjärde kriteriet innebär att det av lagen ska framgå hur processen för att undersöka, använda och lagra den inhämtade informationen ser ut ( Weber och Saravia motTyskland, Liberty m fl. mot Storbritannien ). I FRA-lagen beskrivs processen beskrivs påett mycket vagt sätt, som inte kan anses leva upp till de krav som ställs av Europadomstolen. Ett femte krav på precision är att det i lagen ska stadgas vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas när eller om informationen delas med andra myndigheter ( Weber ochSaravia mot Tyskland) . I FRA-lagen anges att ”underrättelser ska rapporteras tillberörda myndigheter”. Det stadgas inte närmare hur detta ska gå till, vilket är oroväckande. Det sjätte kravet innebär att det av lagen i detalj ska framgå under vilka omständigheter information får eller ska förstöras ( Weber och Saravia mot Tyskland). Av FRA-lagenframgår att upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats omgående ska förstöras om innehållet berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamheten, om det avser vissa uppgifter för vilka tystnadsplikt råder eller om det omfattar uppgifter i meddelanden mellan en misstänkt och dennes försvarare. Det framgår inte av lagen hur information ska raderas, vem som ska övervaka raderandet eller vilka kontrollåtgärder som ska vidtas vid förstörandet. Amnesty menar att FRA-lagen med stor sannolikhet är för vag till sin utformning för att kunna leva upp till de flesta av dessa krav på tillräcklig precision i lagstiftningen. Det är med andra ord tveksamt om intrånget kan anses ha stöd i lag i Europakonventionens mening. Även om intrånget skulle anses ha stöd i lag krävs det att intrånget anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bl.a. nationella säkerhetsintressen för att det ska godtas av Europadomstolen. För att bestämma huruvida ett ingrepp är nödvändigt eller inte görs en proportionalitetsbedömning i förhållande till syftet varje enskilt fall. Därefter görs en helhetsbedömning ( Weber och Saravia mot Tyskland).Signalspaning utgör ett utomordentligt stort ingrepp i den personliga integriteten. Detta medför ur proportionalitetsperspektiv att mycket höga krav måste ställas på nyttan med åtgärden såsom den utformas i lagen för att kunna motivera nödvändigheten av lagen. Syftet med spaningen enligt FRA-lagen är att avvärja yttre hot mot Sverige. Som redan nämnts avses med ”yttre hot” ett brett spektra av hot där såväl väpnade angrepp som ekologiska obalanser och valuta- och räntespekulationer avses. Det får enligt Amnesty anses vara mycket tveksamt om, i vart fall de sistnämnda hoten, lever upp till den grad av nytta som kan tillåtas motivera en så pass omfattande spaning som det är fråga om i detta fall. Att en ytterst begränsad del av den mycket stora information som berörs av spaningen kan antas ha intresse ur underrättelsesynpunkt påverkar också denna proportionalitetsbedömning. Det måste enligt Europadomstolens praxis finnas adekvata och effektiva garantier mot missbruk för att ingreppet ska kunna anses proportionerligt (Klass m.fl. mot Tyskland,Weber och Saravia mot Tyskland) . Det är anmärkningsvärt att regeringen ochRegeringskansliet är undantagna från kravet på tillstånd för bestämmande av inriktningen av spaningen. I dessa fall kommer det med andra ord inte finnas någon som helst rättslig förhandsprövning. Amnesty ställer sig negativ till att regeringen och Regeringskansliet ska undantas från tillståndsprövning. Det borde vara fullt möjligt för regeringen och Regeringskansliet att i vart fall inhämta yttrande från domstol eller nämnd innan inriktningen beslutas. Effektivt rättsmedel? Enligt artikel 13 i Europakonventionen ska var och en som anser sig ha fått sina fri- och rättigheter kränkta få tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Rättsmedlet ska vara effektivt i den meningen att det ger en reell möjlighet till rättelse .Det är tveksamt om FRA-lagen lever upp till de krav på rättssäkerhetsgarantier som Europakonventionen ställer vid denna typ av integritetskränkande spaning. Det finns inte när det gäller FRA-lagen någon möjlighet för enskilda som misstänker att de är föremål för otillåten spaning att få till stånd någon form av rättslig prövning, vilket skiljer FRA-lagen från vad som var fallet i Klass m.fl. mot Tyskland.Det finns vidare inte någon skyldighet för svensk myndighet att i efterhand underrätta den som avlyssnats om att så har skett. Det finns inte heller någon rätt för enskilda att begära att få ut sådan information. Med andra ord finns heller inte någon rätt att få tillgång till andra rättsmedel, som var fallet t.ex. i Klass m.fl. mot Tyskland.Det är av naturliga skäl svårt att vid hemliga metoder använda sig av sedvanliga rättsmedel. Emellertid innebär inte nämnda svårighet att staten har rätt att nöja sig med ineffektiva rättsmedel. Europadomstolen kräver istället att en medlemsstat ska tillhandahålla ett rättsmedel som är så effektivt som möjligt under de rådande omständigheterna (Klass m.fl. mot Tyskland).Visserligen har rättsmedlen utökats i och med de tillägg till det ursprungliga förslaget som tillkom den 18 juni 2008 men det är mycket oklart om de är så effektiva som möjligt under rådande omständigheter. Ett grundläggande krav måste enligt Amnesty vara att den som utsatts för spaning inte alltför långt i efterhand får tillgång till materialet som ligger till grund för övervakningen mot denne. Det finns inte i FRA-lagen någon sammanhållen efterhandsprövning som kan balansera risken för missbruk. En successiv utveckling har i Europadomstolens praxis skett av de krav som uppställs på kontrollmöjligheter angående hemliga beslut. I Segerstedt-Wiberg m.fl. mot Sverige (2006) ansågs den kontroll som utövats av JK, JO,Registernämnden och Datainspektionen inte ens tillsammans såsom effektiva rättsmedel. Kontrollen av FRA:s verksamhet bör enligt Amnesty göras av ett fristående organ med rejäla resurser och kunskaper, inte som enligt FRA-lagen av en mängd olika instanser, där ingen har tillräckliga resurser för att kunna garanteras vara helt oberoende av dem som ska granskas. Mycket talar för att FRA-lagen saknar sådana rättssäkerhetsgarantier som är avgörande för att kravet på ett effektivt rättsmedel i Europakonventionen ska anses vara uppfyllt. Amnestys bedömning är att personer som kommer att utsättas för signalspaning enligt aktuell lagstiftning bör informeras om det i efterhand, för att ha möjlighet att få prövat i domstol om spaningen varit lagenlig. Utsatta personer måste ges tillgång till ett effektivt rättsmedel samt ges rättelse och gottgörelse om de utsatts för felaktig granskning och registrering. Risk för sammanblandning mellan polisiär verksamhet och underrättelseverksamhet Amnesty finner det oroväckande att gränsdragningen mellan polisiär verksamhet och underrättelseverksamhet blir mer oklar i och med FRA-lagen. Det framgår inte tydligt hur ändringen från begreppet ”yttre militära hot” till ”yttre hot” påverkar operativ verksamhet och hur en olämplig överlappning ska kunna undvikas. Hur man ska kunna garantera att det inom ramen för försvarsunderrättelseverksamhet inte bedrivs verksamhet som inrymmer straffprocessuella tvångsmedel eller polisiära befogenheter i övrigt är en öppen fråga. Särskilt när det gäller kampen mot terrorismen är det inte svårt att se potentiella svårigheter att skilja mellan polisiär verksamhet och underrättelseverksamhet. Eftersom FRA:s mandat inte är klart avgränsat har riksdagen heller inte överblick över vad lagen egentligen kommer att innebära när det handlar om exempelvis kampen mot terrorismen. En sådan vaghet i lagstiftningen är inte acceptabel när det handlar om grundläggande fri- och rättigheter. Bristande ändamålsenlighet och risker för människorättsorganisationer De metoder som anges i FRA-lagen tycks inte ändamålsenliga; de som vill skicka hemlig kommunikation har ofta förmåga att göra detta via kryptering, och kvar för granskning blir istället en stor mängd fullständigt privat kommunikation. Amnesty befarar även att information som fångas upp enligt aktuell lagstiftningen kan lämnas vidare till andra stater och att denna information kan användas mot personer, bl.a. människorättsförsvarare, som på ett fredligt sätt utövar grundläggande fri- och rättigheter såsom yttrandefrihet och föreningsfrihet. Den aktuella lagstiftningen kan komma att underminera arbetet för människorättsorganisationer såsom Amnesty när dessa försvarar de mänskliga rättigheterna och offer för kränkningar. Lagstiftningen skulle kunna påverka Amnestys möjlighet att konfidentiellt kommunicera med personer vars mänskliga rättigheter har kränkts (bl.a. i deras hemländer, men också i Sverige i samband med en asylprocess). Vidare skulle den konfidentiella kommunikationen mellan Amnestys internationella sekretariat i London och organisationens olika sektioner samt grupper världen över kunna komma att påverkas negativt. Risk för ändamålsglidning och missbruk Det otydliga mandatet FRA-lagen innebär kan komma att ge upphov till en ändamålsglidning i framtiden, där allt fler hot räknas in i begreppet ”försvarsunderrättelseverksamhet”. När systemet finns på plats finns en klar risk att man vill gå längre med det. Som även lagrådet uttalat finns det alltid en alltid en risk för missbruk när de tekniska möjligheterna väl finns på plats. Angående ett eventuellt krav på brottsmisstanke Amnesty anser att det är svårt och knappast ändamålsenligt att kräva brottsmisstanke i majoriteten av signalspaningsfallen, framför allt när spaningen avser andra länder. I de flesta av signalspaningsfallen går det troligen nämligen inte att över huvud taget tala om brottsmisstankar. I enskilda fall däremot, när det gäller s k ”nya hot” såsom spridning av massförstörelsevapen och terrorism kan man naturligtvis fånga upp meddelanden som gör att misstankar kan riktas mot en enskild person eller organisation. I sådana fall är det möjligt att tala i termer av brottsmisstanke. Det tycks inte omöjligt att kunna kräva brottsmisstanke när signalspaning avser en viss fysisk person, dvs. där det för närvarande krävs synnerliga skäl. Ett införande av ett sådant krav bör kunna bidra till att öka integritetsskyddet för enskilda och minska risken för missbruk. Det är för klarhetens skull mycket viktigt att skilja på de fall där signalspaningen avser yttre hot som innebär framför allt hot kopplade till andra länder å ena sidan, och yttre hot som anses komma från enskilda individer eller grupper, å andra sidan. Vikten av att se den sammantagna bilden Det finns en risk med att sprida ut integritetskränkande åtgärder i flera olika lagförslag som går igenom med en tids mellanrum. Amnesty anser att FRA-lagen måste sättas i sitt sammanhang och att hänsyn måste tas till den sammantagna effekten av flera integritetsinskränkande lagar. På kort tid har flera lagar och lagförslag avseende inskränkningar av den personliga integriteten presenterats. Nämnas kan t.ex. lagen om hemlig rumsavlyssning (den s k ”buggningslagen”) som trädde i kraft 2007 och förslaget till lag om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning som under 2008 varit på remissbehandling. Generella integritetskränkande åtgärder riskerar att skapa en känsla av ett ”storebrorssamhälle” där blotta vetskapen om att man kan vara avlyssnad kan vara tillräcklig för att den enskilda medborgarens förtroende för staten ska skadas. Det har i sommarens debatt visat sig att lagen redan lett till legitimitetsproblem. Därför är det särskilt viktigt att det finns gedigna rättssäkerhetsgarantier vid denna hantering. En balans mellan dessa motstående fundamentala intressen måste uppnås och i den balansen är det viktigt att människor kan känna förtroende för samhällsapparaten. Vad Europadomstolen uttalade i Klass m.fl. mot Tyskland tål att upprepas:”Med en utbredd övervakning i syfte att skydda demokratiska grundvalar följer en stor risk att underminera och skada demokratin under förevändningen att försvara den.” Amnesty vill slutligen hänvisa till de farhågor över en liknande brittisk lagstiftning som Amnestys internationella sekretariat behandlar i sin skrift UNITED KINGDOM - TheRegulation of Investigatory Powers Bill - An Open Letter by Amnesty International to Members of the House of Lords (2000). October 10 VåldtäktFallet nedlagtVåldtäkt utgör en mycket allvarlig attack mot en individs sexuella integritet och självbestämmanderätt och kan samtidigt orsaka fysisk, psykisk och känslomässig smärta och lidande. Det är ett brott som till största del begås mot kvinnor och flickor och som kränker deras mänskliga rättigheter. De flesta våldtäkter anmäls aldrig. Av de tusentals brottsoffer som polisanmäler är det endast en liten andel som till slut får sin sak prövad av domstol. I Sverige slutar över 85 procent av de anmälda våldtäkterna mot person över 15 år med att utredningen läggs ned. Ofta med motiveringen att ”brott kan inte styrkas”. Kvinnors möjlighet att få rättvisa, upprättelse och kompensation vid våldtäkt är i stor utsträckning beroende av förundersökningens kvalitet, som bland annat påverkas av polisens och åklagarens kompetens, motivation och värderingar. Det faktum att utredningar i våldtäktsärenden ibland är bristfälliga och därför inte kan bilda grund för åtal kan i praktiken innebära straffrihet för många förövare. Hur rättsväsendet hanterar våldtäktsärenden är något som den svenska regeringen omedelbart måste undersöka. Amnesty menar att detta bör ske genom att man inrättar en oberoende granskningskommission som analyserar och rapporterar om alla nedlagda våldtäktsärenden. Amnesty menar att det krävs ingående, omfattande och systematiska analyser kring varför det stora flertalet våldtäktsutredningar läggs ned. De brister som finns måste synliggöras för att förbättringar ska vara möjliga. Statens ansvar Enligt folkrätten och internationella människorättslagar är staterna skyldiga att göra allt som står i deras makt för att bekämpa alla former av könsbaserat våld. De ska se till att lagarna utgör ett effektivt skydd. De ska förebygga, utreda och bestraffa könsbaserat våld mot kvinnor – inklusive våldtäkt och andra sexuella övergrepp. De ska se till att brottsoffren får stöd, hjälp och rehabilitering. Och staterna ska också arbeta för att ändra sociala attityder som banar väg för diskriminering av kvinnor. > Läs Amnestys rapport CASE CLOSED – Rape and human rights in the Nordic countries (180 sidor) > Läs Amnestys rapport FALLET NEDLAGT – Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna ( 85 sidor) > Faktablad om våldtäkt i Sverige och Amnestys rapport > Läs Amnestys attitydundersökning om våldtäkt Var går gränsen? (april 2008) > Tidigare Amnestyrapporter om våld mot kvinnor i Sverige Mäns våld mot kvinnor i nära relationer (april 2004) "Har ej prioriterat frågan" (mars 2005) Tillfälle att prioritera frågan (november 2005) > Kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor August 05 Djurens rättJag fick idag ett nyhetsbrev från Djuren rätt som är en organisation som kämpar för djurens rättigheter i olika sammanhang. I nyhetsbrevet kunde man läsa att det inte finns någon lag idag i Sverige som förbjuder sexuellt utnyttjande av djur. Det finns heller ingen lag som förbjuder försäljning av material som skildrar människor som har sex med djur. Sexuella övergrepp på djur kan bara bestraffas om åklagare kan bevisa att djuret fysiskt eller psykiskt skadats av övergreppet. Jag tycker det är både fruktansvärt och hemskt hur man kan bete sig så respektlöst mot djur.. Det är tur att det finns organisationer som Djurens rätt som kämpar för deras rättigheter. Djurens rätt har en protestlista som man kan skriva på. Djurens rätt anordnar tillsammans med andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer en stor demostration i Stockholm den 4 oktober mot sexuella övergrepp på djur. Ni som läser min blogg och känner som jag kan här nedan länka er in på djurens rätt sida och skriva under protestlistan,
July 07 FRA-LAGENVisste du att fr.o.m den 1 januari 2009 så har staten full rätt att:
• Läsa alla dina mail • Läsa dina SMS • Bugga din telefon • Övervaka alla dina chat-konversationer (MSN, ICQ, via spel ex WoW, osv..) Vad betyder det då? Jo det betyder att det ska installeras
övervakningssystem som om de hamnar i fel händer kan göra följande: • Dina åsikter kan komma att registreras och användas mot dig i alla möjliga situationer. • Du kanske inte kan åka utomlands utan stoppas vid gränsen frö du sagt fel sak på fel ställe. • Barn kanske inte vågar berätta om vad som hänt dom (ex barnmisshandel) för att de vet att samtalet till BRIS spelas in och soc kommer och tar dem från hemmet i väntan på utredning. • Du kanske inte kan söka det jobb du drömt om för att man kollar i registret vad du tycker/tänker om vissa saker. • En razzia mot ditt hem resulterar i att alla digitala media (ex dator, mobil, kamera) beslagtas för att dina barn laddat ner några låtar på internet. • All din kommunikation med försäkringkassan, arbetsförmedlingen, sjukhuset osv registreras. • Mm, mm... Detta scenario är kanske lite överdrivet. Men vi vet genom
historian att många bra saker som införts för att skydda samhället och invånarna missburkats av folk som vill komma till makten. Varför rösta igenom en lag som inte hjälper dig och mig
mera mot terrorister än vad dagens avlyssning redan ger.
När det gör att vi installerar system som om 1, 2, eller 10 år
skulle ge fel personer vid makten alla verktyg som behövs för att
på laglig väg sparka in din dörr eller utpressa dig??? (Gå in på länken nedan för info)
Djurens rättigheter10 argument för djurens rättigheter med förklaringar- 1 -
|
|
|
